Hur bär ni er åt!
Ja alla ni mammor som ammat?
Är det bara jag i hela världen som är urkass på detta, som 3 gånger misslyckats? Yeah you heard me... 3 GÅNGER!
När jag fick Elias och Robin var det ju en sak, dom födda i v 30+1 och låg i kuvös, för små för att kunna dra igång hela mjölkproduktionen och så man fick sitta ensam i ett lite skyffe med en radio och en blå bröstpump var tredje timme och då var det inte ens säkert att du den dagen fått ha dina barn ute i famnen, ja det var liksom dömt att misslyckas.
Känns okej, dom är uppfödda på babysemp och mått prima!
Så kom Melwin till världen 11 år senare och jag tänkte att nu!!! Ja nu ska det funka!
Efter två dagar hade jag dom sårigaste blodiga bröst man kan tänka sig, en förbannad smärta och en fruktansvärt ledsen liten kille, ringde ammningsjouren som berättade att det är helt ok om barnet svälter i 3 dagar... jaha det plåstrade inte direkt om det värkande mammahjärtat!
Pratade även men BVC där kärringen sa- jaha du tycker det gör ont? - Det är bara att fortsätta!
Men för helvete ungen har ju fel sugteknik och ingen kunde hjälpa mig med detta... men amma ska man minsann!
Efter 3 dagar köpte vi babysemp och fick en lugn mätt och harmonisk kille och ett par lyckliga mindre onda bröst!
Så pumpade jag ett tag och gav erättning tills mjölken försvann... (tog nog ca 2 månader)
Och så nu då med Liam...
Som eftersom han hamnade på Neo fick ersättning direkt så fick jag ju köra detta dubbelt, stannade ju kvar längre på sjukhuset för att ammningen skulle komma igång, det gjorde den... lite!
I 3 veckors tid låg Liam konstant vid bröstet från typ 8-14, hela hela tiden, han blev inte nöjd och ville efter detta ha mat varannan timme...
Och inget blev bättre, han fick fri tillgång till bröstet men ändå aldrig nöjd, så sköt vi till ersättning och då kräktes han... Men han har ialla fall rätt sugteknik, hallelujah vilken skillnad!
Detta är säkert helt normalt men all tid till Melwin försvann ju, och jag visste aldrig hur mycket Liam hade ätit eller inte...
Så pumpade jag mer istället men ena gången kom det 20 ml och andra 100 ml, inte konstigt att han inte alltid blev mätt?
Nu behöver jag inte ens pumpa längre, det är snart torrt som i en öken!
Jag som ville bli som en av Arlas mjölkkor, ville verkligen att det skulle funka och att jag skulle kunna försörja både Liam och halva världen med bröstmjölk men nej icke...
Även denhär killen kommer att växa upp på ersättning (NAN)!
Far åt helvete pumpjävel för jag behöver dig inte ändå!!
Ja detta funkar ju såklart oxå!
Stor eloge till alla er ammande mammor... För här är en som efter 4 barn fortfarande inte kommit på knepet!
6 kommentarer:
Usch din stackare!
Om det är till någon tröst, är det ju inte alla som kan amma, inte ens en vecka innan mjölken sinar...
Vissa har ju dessutom grädde, och andra minimjölk.
Med mina barn var det en väldig skillnad.
Med Hugo hade jag hur mycket mjölk som helst, bara rann och rann. Kunde lätt pumpa 200 ml från båda brösten.
Sen kom Alva och jag var övertygad om att det skulle vara likadant, men icke!
Efter några veckor så skrek hon och skrek och skrek.
Mamma-hjärtat brast och fattade ingenting....tills det var dags att pumpa och det knappt kom nåt alls.
Kände knappt stickningarna man får när mjölken rinner till.
Så jag testade ersättning efter amning...och gissa om jag fick en nöjd liten tjej.
Jag förstår om det sugen att inte kunna ge sitt barn mjölken som det behöver och som man ska ha, men går det inte, så går det inte!
Försök att låta honom suga en stund, och ge honom flaskan sen...eller skit i amningen helt om det känns ok.
Nej fy... :-( Stackars dig.
Jag ska vara tyst för jag hade kunnat hålla alla åländska barn med modersmjölk på den tiden det begav sig - rena översvämningen utan minsta problem.
Hahaha du är ju rolig! =) Tur att du har humor iaf, bättre att se det roliga i det tycker jag.. Det GÖR ont att amma, det finns dom som har 5 barn, och det gör lika ont varje gång, vill du amma så ska du kämpa på. Behöver han mer fet mjök så han blir mätt så är det bara att han ligger längre stunder så att han dricker längre stunder av den tunna mjöken, för så blir han mätt på den. Men visst det är som du säger, barn överlever på ersättning oxå!! Det är bara svårt med folk som trycker ner en och säger att amning är det bästa, man blir ju lite förnedrad om man inte ammar så, man vill ju sitt barns bästa? Vill/Kan man inte amma så ska man inte det heller.. Mat som mat igentligen. /Anna
Nä det är inte alltid lätt med denna amningen, jag försöker ta det hela med ro men visst känns det tråkigt när man vill att det ska funka. Sista gången jag pratade med amningsjouren så var nästa steg akupunktur och nä jag känner att det räcker nu. Med Liam har det ju inte gjort speciellt ont att amma och tid har han fått men tiden för Melwin försvinner och det vill jag inte, helst när det ändå inte resulterat i att Liam blivit nöjd. Så känns det skönt att både min barnmorska på mvc och kontakten på BVC tycker det är helt ok att inte amma när det inte funkar. Han får ersättning och så tuttar han lite då och då, känns viktigast att vi myser tillsammans utan stress. =D
Ja men det är precis så jag skulle velat vara :), härligt!
Helt rätt. Man ska göra det som känns rätt och som funkar rent praktiskt. Jag varvade oxå amning och ersättning och mina är stora nu
Skicka en kommentar