Om hur jag hittade dig...
Jag var och vägde Liam igår eftermiddag och så tog vi en sväng inom Willys och handlade lite smått.
Körde som vanligt genom Lyckeby hem och när jag hade passerat Östra Torp skolan där det är 30 och 50 vägen börjar så ser jag något sitta på vägen i mötande körriktning, en liten ihopkurad blöt kattunge!
Eftersom jag inte hade mötande trafik och enbart en bil en bra bit bakom så gjorde jag en u-sväng och körde upp på gräsmattan, öppnade bildörren och då kommer denna lilla kise tultande emot mig.
Jag lyfte upp honom och in i bilen där han kurade ihop under mina ben, för att senare krypa upp och lägga sig i min jackluva. Inte det minsta rädd utan bara frusen.
Så ja han fick såklart följa med hem, hade jag lämnat honom på vägen så hade troligtvis blivit ihjälkörd eftersom denna vägen leder ut till E22:an och är traffikerad av både bilar, bussar och lastbilar.
Jag tror att han är ca 10 veckor och egentligen förliten för att lämna sin mamma, han är rumsren så det är ju ingen vildkatt, han kan ju ha bott i villaområdet i närheten där jag hittade honom men då har han varit ute ett tag eftersom han var ganska skitig, hungrig, trött och dessutom så har han skabb i öronen (vanligt bland di små liven men varför har då inte en ägare fixat detta?)
Eller är det bara någon som droppat honom på gräsmattan vid vägen där jag hittade honom i tron om att någon annan hittar och tar hand om honom? (ja tyvärr i så fall fick dom ju rätt... denna gången)
Önskar bara att alla kunde fatta att små katter inte ska vara ute över huvud taget om man inte bor på en stor gård, varken små eller stora katter klarar sig i längden helt själva och övergivna!
Nu är han här i värmen och myser i alla fall, inte ett pip har han gett ifrån sig utan är bara nöjd och kelen, Sigge var väl inte direkt överlycklig de första timmarna men nu går han och ropar på den lille och har tagit rollen som extrapappa.
Jag har pratat med vetrinären idag och ska i eftermiddag hämta ut medicin mot öronskabb till båda katterna (om Sigge blivit smittad), den tar även eventuell spolmask så det blir en ordentlig liten kur!
Så får vi väl se om vi någonsin får veta vems denna lilla katt var eller varför han satt ute i vägen?
Nu är han mätt, ren och busig... även döpt till Minton.
Life works in mysterious ways ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar