MIIIAS: På gränsen att förlora förståndet?

fredag 9 november 2012

På gränsen att förlora förståndet?

Vaknade imorse 7:10 av att Melwin sprang runt i storarummet och lekte...

Jag kände mig redan då lite sur och vresig..

Båda killarna fick välling/ersättning och jag klädde båda, Melwin hade kalsonger och byxor, alltså ingen blöja, han kissade och bajsade på pottan och var som en liten ängel... men nej det var ju såklart för bra för att vara sant!

Snart ändrades atmosfären här i huset... Liam blev plötsligt missnöjd och ville varken sova, leka, mysa eller något annat utan bara skrek, detta samtidigt som Melwin plågade skiten ur Minton och "busade" med honom i lektunneln från Ikea så katten kissade i den...

Jaha då var det bara att knö in den i tvättmaskinen...

Liam fortsätter skrika som om hans sista dag var kommen och Melwin led av något svårt och extremt dampanfall, kunde inte låta bli den lilla katten hur många gånger jag än bad honom så tillslut åkte han in på rummet...

När han tittar ut efter 10 minuter så är han halvnaken med en blöt strumpa på sig... WHAT?

Jag tittar in på rummet och ser den stora pölen kiss på golvet som flytit in under bokhyllan och även på mattan... dessutom har han rivit ner böcker och dragit fram sin lilla stol i detta, även satt sig på madrassen för att ta av de blöta kläderna så både matta och lakan fick åka i tvätten... ja det var lagom tills tunneln var klar!

Jag städar upp, snubblar på pottjävlen (som tur väl var tom), svär tyst för mig själv, hämtar svabben och Liam fortsätter skrika, så även Melwin som blivit ledsen för att hans böcker inte fick ligga kvar...

Och så ville han ha totto (napp) men nehe det får man bara ha när man ska sova! Då skrek han lite till...

Jag hade oxkså lust att skrika... VÄLDIGT högt...