Många långa mil

60 mil tur och retur blev det idag för att lämna min käresta i Ulricehamn.
Färden upp var mysigt med lite egentid tillsammans utan busiga barn och fika på vägen.
Tråkigare var vägen hem, jag grät ända till Jönköping, ja jag är lite känslig men har förutom de nätter jag varit ensam på sjukhuset med barnen bara varit ifrån varandra en natt på 5 år så känns det inte direkt fantastiskt att ha mannen 30 mil bort. I övrigt gick det bra och det var två överlyckliga killar som mötte mamma vid dörren när jag kom hem och mycket gos blev det.
Nu ska jag hoppa ner i den stora ensamma sängen... Eller nä jag tar katten med mig! Så håller vi tummar, tår & tassar att allt går bra på mannens nya jobb imorgon! Själv ska jag provtagning... dubbelsuck.